Vad är social ångest?

Det är normalt att ibland uppleva blygsel eller osäkerhet i möten med andra människor, men de flesta fortsätter ändå att leva sina liv som vanligt. För någon med social ångest, eller SAD, är vissa situationer dock så jobbiga att man börjar rodna, darra, får kräkningskänslor eller måste springa på toaletten. Det kan leda till att man börjar undvika sammanhang som riskerar att utlösa sådana reaktioner.

Det främsta symptomet på social ångest är att känna en stark rädsla inför att möta eller bli kritiskt granskad av okända människor. Man är orolig för att råka göra något pinsamt, eller för att andra ska se att man är nervös.

Den som har social ångest är själv medveten om att oron egentligen är överdriven i relation till de verkliga riskerna i situationen, men har ändå svårt att lugna sig själv.

Vad är det för skillnad på social ångest, social fobi och SAD?

Ingen alls. Det är olika namn på samma diagnos. Tidigare kallades den i Sverige för ”social fobi”, men numera är det vanligare att tala om ”social ångest”. I den här artikeln använder vi det senare uttrycket och den engelska förkortningen SAD, som är en förkortning av Social Anxiety Disorder (”socialt ångestsyndrom”).

Om du av ångest men inte känner att social ångest stämmer in på för din situation kan du läsa mer bredare information på våran sida om ångest.

Vilka situationer kan vara särskilt svåra för någon med social ångest?

Som vi tidigare nämnde kretsar oron ofta kring möten med främmande personer och situationer där man kan bli iakttagen och/eller kritiskt granskad av andra. Att hålla muntliga presentationer, stå på scen, prata med klasskamrater eller kolleger på raster, betala i en affär eller behöva ringa någon okänd person är därför exempel på sammanhang som någon med SAD ofta undviker eller upplever som starkt obehagliga.

Vad är det för skillnad på generaliserad och specifik social ångest?

Generaliserad SAD innebär att man tycker att alla eller nästan alla sociala situationer är jobbiga. Specifik SAD betyder att det bara är vissa specifika situationer som utlöser ångesten – man kanske till exempel klarar av att handla i en affär och ringa till vårdcentralen, men får panik av att gå på krogen.

Hur vet jag om jag har social ångest?

Om du känner igen dig i beskrivningen under rubriken ”Vad är social ångest” kan du lida av SAD. I så fall upplever du att många sociala situationer, särskilt sådana där du riskerar att bli granskad eller utvärderad, gör dig så orolig att du helst undviker dem.

Du kan få kroppsliga symptom som svettningar, kräkningskänslor, hjärtklappning eller diarré. Problemen kan uppstå när som helst i möten med andra människor – i affärer, på tunnelbanan, i fikarummet på jobbet, på rasten med klasskamraterna – eller om du måste stå inför publik, till exempel hålla en muntlig redovisning.

Om du har social ångest undviker du troligen vissa sociala sammanhang, eller så härdar du ut och fortsätter att leva som vanligt, men till priset av ett stort lidande.

För den som väljer att dra sig undan kan det först kännas skönt att slippa obehaget, men på längre sikt blir livet krångligt och begränsat. Undvikandet kan leda till en ond cirkel, där man alltmer håller sig borta från sociala kontakter.

Att ”härda ut” och plåga sig igenom det sociala livet är inte heller något bra alternativ. Det finns hjälp för den som har SAD.

Behandlingar mot social ångest

Enligt SBU[1] är både kognitiv beteendeterapi (särskilt i grupp) och läkemedelsbehandling effektivt för att lindra symptomen vid social ångest.

Många börjar med att prova psykoterapi, bland annat eftersom läkemedel alltid kan ha vissa biverkningar. Om KBT inte skulle hjälpa kan man dock tala med sin läkare om att testa medicinsk behandling.

Kognitiv beteendeterapi

KBT vid social ångest går ut på att först samla in information om patienten, oftast genom intervjuer och självskattningsskalor.

Sedan börjar man jobba aktivt med problemet, till exempel genom att identifiera vilka så kallade negativa automatiska tankar och fantasier som ligger bakom ångesten, och undersöka om dessa tankar verkligen stämmer.

Klienten kan även få hemuppgifter som går ut på att utsätta sig för jobbiga situationer och prova nya tekniker, som att fokusera mer på omgivningen och mindre på sig själv, eller att i efterhand tolka situationer på ett annorlunda sätt än man brukar.

Videoinspelningar av sociala situationer som man sedan går igenom med sin terapeut är ett annat verktyg. Behandlingen kan ske individuellt, men enligt SBU är alltså KBT i grupp lite effektivare just vid social ångest.

Om du vill komma i kontakt med en psykolog kan du klicka här, så hjälper vi dig att hitta en behandlare eller mottagning som passar dina behov.

Medicinsk behandling

De läkemedel som är bevisat effektiva vid SAD är av samma typ som brukar skrivas ut mot depression: SSRI- (till exempel Sertralin) och SNRI-preparat. De höjer nivåerna av signalsubstansen serotonin (och i vissa fall noradrenalin) i hjärnan, vilket för många leder till minskade besvär.

Vissa använder Inderal (propranolol), en betablockerare (som något förenklat minskar adrenalinnivåerna), för att lindra sina symptom, men det finns inga starka vetenskapliga bevis för att det läkemedlet skulle vara effektivt mot social ångest. Inderal och liknande mediciner verkar fungera bäst när de används då och då, vid behov. De bör inte tas i förebyggande syfte.

Självhjälp vid social ångest

Vissa föredrar att försöka behandla sin SAD på egen hand, till exempel genom att läsa självhjälpsböcker (som Anna Kåvers Social ångest: att känna sig granskad och bortgjord och Tomas Furmarks m.fl. Social fobi: effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi). Man kan också diskutera sina problem med andra som har samma diagnos på internetforum som terapisnack.se eller den internationella socialanxietysupport.com.

Kan barn ha social ångest?

Barn kan också få diagnosen SAD, men då måste rädslan uppstå i möten med andra barn. Det är normalt för barn att ibland vara rädda för främmande vuxna.

Orsaker till social ångest

Det finns vissa bevis för att många med SAD har utsatts för särskilt svåra sociala händelser tidigt i livet, till exempel blivit utskrattade eller hånade som barn. Till en viss del tycks social ångest även vara ärftligt. Ingen av dessa orsaker räcker dock för att helt förklara varför vissa utvecklar SAD och andra inte.

social ångest

Få hjälp med social fobi hos en utbildad psykolog

Om du vill komma i kontakt med en professionell terapeut att prata med så hjälper vi dig hitta rätt person.

Vi på Sympativa vet att det är viktigt att du får prata med någon som du känner dig säker och bekväm med. Kontakta oss om du har frågor eller vill få förslag på terapeuter.

Börja här och hitta en terapeut som passar dig