Depression

Enligt Socialstyrelsen drabbas minst 25 procent av kvinnor och 15 procent av män i Sverige någon gång i sitt liv av en så pass allvarlig depression att de behöver behandling. Trots det så vet inte alla exakt vad det innebär att vara deprimerad.

Det kan tänkas att man har många frågor, kanske vet man inte riktigt vad som är fel, om det verkligen rör sig om depression eller om man kanske bara är lite nere.

Vi kommer här att beskriva vad depression innebär, vad det är, hur det uppkommer och hur man kan behandla det.

Vad är depression?

Definitionsmässigt är depression en nedstämdhet. Symptomen kan variera från person till person och kan innefatta följande:

  • Nedstämdhet
  • Sorgsenhet
  • Viljelöshet
  • Orkeslöshet
  • Apati
  • Mer gråt än vanligt
  • Sover för lite
  • Sover för mycket
  • Ångest
  • Ökad irritation och ilska
  • Koncentrationssvårigheter
  • Självskadebeteende
  • Dödstankar
  • Låg självkänsla
  • Förändrad aptit

En person som är deprimerad behöver inte ha alla dessa symptom. Till exempel saker som sömnproblem och aptitproblem kan yttra sig ytterst olika för olika personer, medan vissa vaknar ofta och tidigt för att de mår dåligt har andra svårt att somna av samma anledning men kan i stället sova väldigt länge, ibland onormalt länge. Det är likadant med aptit, även om det är vanligare med minskad aptit, så får en del i stället ökad aptit.

Olika typer av depression

Det finns många olika typer av depression. Några av de vanligaste är följande:

Klinisk depression, eller egentlig depression, är vanligast. Det innebär att du är nedstämd samt har andra symptom på depression under en längre tid, vanligtvis brukar man räkna minst två veckor.
Dystymi kallas ibland för sjukligt svårmod och är en form av mild men väldigt långvarig depression, ofta minst två år.
Utmattningssyndrom är det som ofta kallas utbrändhet och kan ofta innehålla många symptom på depression. Ett tillstånd som är mer specifikt till trötthet och orkeslöshet.
Depression som är årstidsbunden yttrar sig om en klinisk depression men dyker oftast enbart upp under vissa tider på året. Det vanligaste är så kallad vinterdepression, alltså att man är deprimerad under de kalla och mörka månaderna på året.
Graviditetsdepression och postpartumdepression är depression under och efter graviditeten och kan ofta uppfattas som tabu att prata om. Kvinnor förväntas vara lyckliga och ”uppfyllda” av att de ska ha barn och därför pratar det mycket lite om depression under graviditeten.
Bipolär sjukdom eller manodepressiv innebär ofta en växling mellan depression och mani.

Läs mer om Bipolär sjukdom

Depression under graviditeten

Det är däremot inget ovanligt. När en kvinna är gravid är det väldigt mycket som sker, både i kroppen och inte sällan även i livet i övrigt. Att vara gravid innebär att kroppen utsätts för väldigt stora påfrestningar och att hormonnivåerna skiftar väldigt mycket. Detta kan bidra till att man blir deprimerad. Kvinnor som redan innan graviditeten varit känsliga för hormonförändringar, till exempel i samband med menstruation, eller drabbats av depression eller nedstämdhet kan löpa ökad risk för depression under graviditeten. Det är viktigt att tänka på att detta är helt normalt och att våga prata om det. Om du känner att det är för mycket för dig att hantera själv så kontakta så snart som möjligt din läkare, eller hör av dig till psykolog via formuläret här på sidan.

Depression efter förlossningen

En variant som det däremot pratas något mer om är depression efter förlossningen, så kallad postpartumdepression. Precis som under graviditeten så innebär en förlossning och tiden efter stora påfrestningar och förändringar i en persons liv vilket kan leda till depression. Det är väldigt vanligt att personer som drabbas av förlossningsdepression inte söker hjälp, det kan till exempel finnas en förväntan på sig själv att man måste klara det för att man annars är en dålig förälder eller liknande. I extremfall har det till och med hänt att individer blivit så sjuka att de försökt att göra sig av med sitt barn. Det är därför väldigt viktigt att du pratar med din läkare om du känner att du börjar må dåligt efter din förlossning.

Deprimerad partner

Det är inte bara kvinnor som kan bli deprimerade under graviditeten eller tiden efter. Även en partner kan uppleva situationen som jobbig och utveckla depression. Självklart är det viktigt även för dem att söka hjälp om problemen blir allvarliga.

Depression hos äldre

Depression hos äldre är mycket vanligt. När en person blir äldre händer det mycket i både kroppen och runt omkring som kan bidra till depression.

Bland annat så minskar signalsubstanserna i hjärnan och om det inte produceras tillräckligt många kan man bli deprimerad. Äldre människor drabbas dessutom av mer sjukdomar som kan göra kroppen nedsatt så att en depression kan utvecklas. Även näringsbrist är en bidragande faktor här då många äldre människor äter mindre eller har svårt att själva förse sig med mat.

När en människa blir äldre kan denne också uppleva att livet förändras på ett sätt som man inte vill, ofta utan att man själv kan kontrollera det. Det kan röra sig om sorg när nära och kära går bort, man kanske förlorar en långvarig partner och blir ensam för första gången på många år, ekonomin kan ofta bli sämre än förväntat när man går i pension. Allt detta är sådana saker som kan bidra till en depression.

Precis som med all psykisk ohälsa är det viktigt att söka hjälp. Har du svårt att ta dig till en läkare, eller av någon annan anledning inte vill eller har möjlighet till det, så kan du smidigt få kontakt med en psykolog via vårt formulär här på sidan.

Depression hos unga

Att unga också blir deprimerande är knappast förvånande. Hela uppväxtfasen innebär stora prövningar både psykiskt och fysiskt. Under ens uppväxt händer mycket i livet och ibland kan saker gå fel.

Om ett barn har varit med om något traumatiskt kan det utveckla depression, även vid mycket unga år, till och med så ungt som under ett år. Konsekvenserna av trauman behöver inte inträffa genast utan kan utvecklas många år senare och det kan då vara svårt att avgöra vad som är orsaken till att barnet mår dåligt.

I tonåren händer det mycket, inte bara på grund av puberteten utan även mycket socialt när ungdomar försöker hitta sin plats i skolan, prestera för framtiden och upptäcka sin sexualitet på en och samma gång. Det är därför vanligt att tonåringar upplever perioder av nedstämdhet, som i dåliga fall kan utvecklas till depression.

Symptom

Depression hos unga yttrar sig inte alltid på samma sätt som depression hos vuxna och är därför inte alltid lätt att upptäcka. Några av symptomen som kan uppträda är följande:

  • Ilska och irritation. Barnet eller tonåringen kan uppträda mycket irriterat och bli utåtagerande.
  • Barnet eller tonåringen kan spendera mer och mer tid själv och dra sig undan resten av familjen och vänner.
  • Barnet kan fästa sig extra mycket vid sina föräldrar och ha svårt för att lämna dem.
  • Självskadebeteende.
  • Svårt att koncentrera sig. Speciellt för barn i skolan kan detta påverka skolarbetet väldigt mycket.
  • Ont i kroppen. Särskilt mindre barn har ofta så kallade psykosomatiska besvär vilket innebär fysiska symptom på psykiska problem.

Det kan vara mycket svårt att upptäcka depression hos unga, och de är inte alltid medvetna om problemen själva heller. Om du tror att ett barn eller tonåring i din närhet kan vara deprimerad kan du själv söka hjälp för att ta reda på hur du på bästa sätt kan hjälpa hen.

Depression och ångest

Depression och ångest går ofta hand i hand. Många symptom är likartade mellan de båda och de kan samverka för att förvärra varandra, det är därför lätt att utveckla den andra när du redan har det första. Om du till exempel är deprimerad så kanske du känner att du inte orkar göra något, ett vanligt symptom vid depression, och du kan då utveckla ångest för att du inte gör det som du tycker att du borde göra.

Detta är dock vanligt så om du känner att du börjar lida av ångest när du är deprimerad, eller tvärt om, ta då upp det med din läkare eller psykolog.

Varför blir man deprimerad?

Varför du blir deprimerad är inte alltid helt lätt att svara på. Ofta är det många olika faktorer som samverkar för att någon ska bli deprimerad. Vi kommer här att ta upp några av de faktorer som kan spela in, både biologiska och psykologiska.

Biologiska faktorer

En vanlig orsak som bidrar till depression är att det finns för lite signalsubstanser i hjärnan, då speciellt serotonin och dopamin. Signalsubstanser är kemiska ämnen, molekyler, som produceras i cellerna i hjärnan och lagras tills cellen aktiveras. De skickas då ut i mellanrummet mellan cellerna där de fångas upp av mottagarcellen. Signalsubstanserna är inblandade i alla tankar, känslor och minnen vi upplever och är därför väldigt viktiga.

Det kan vara brist på dessa av olika anledningar, det kan dels bero på att hjärnan helt enkelt producerar för lite av dem så att det inte finns tillräckligt i omlopp, eller så kan mottagarcellerna inte ta upp dem tillräckligt bra vilket resulterar i att de åker tillbaka till modercellen.

Förutom problem med signalsubstanser finns det många andra biologiska faktorer som kan bidra till depression så som brist av olika vitaminer och mineraler, då framför allt D-vitamin, eller problem med hormonhalterna i kroppen. Du rekommenderas därför att göra en läkarundersökning när du börjar utredas för depression eftersom många biologiska brister kan åtgärdas relativt snabbt.

Psykologiska faktorer

När det kommer till de psykologiska faktorerna kan det vara svårare att sätta fingret på vad som är fel, ofta för att personen själv kanske inte är medveten om vad som är fel.

En faktor som kan orsaka depression är traumatiska upplevelser. Dessa kan ha inträffat nyligen eller för en lång tid sedan och sedan utvecklas till depression under tiden eller på grund av att nya faktorer har dykt upp som spelar in. Det kan till exempel röra sig om krig, övergrepp, en näras död, uppbrott från relationer eller andra livsomvälvande händelser.

Det kan också vara så att du har hamnat i ett tankemönster som är skadligt för dig och som kan vara mycket svårt att ta dig ur. Man talar ibland om inlärd hjälplöshet som kan uppstå av att individen upplever sig utom kontroll, befogat eller obefogat, av sitt liv.

Bara deppig eller sjuk?

Att ibland vara nedstämd eller ledsen är något som alla är ibland, både på grund av att något hänt eller utan någon egentlig anledning. Detta är helt normalt och ingenting man behöver oroa sig för, livet går upp och ner ibland och det är helt enkelt så det är. Hur vet man då om man faktiskt är sjuk? Framför allt handlar det om graden av nedstämdheten och under hur lång tid den varar. Vanligtvis brukar man säga att man ska ha känt sig mer eller mindre nedstämd under åtminstone två veckor innan man börjar prata om depression.

Hur du vet om du är deprimerad

Hur vet man då om man är deprimerad? Om du har känt dig låg eller nedstämd under minst två veckors tid kan det vara dags att uppsöka läkare. Att vara ledsen ibland, kanske har något hänt, kanske inte, är helt normalt men det är när nedstämdheten varar under lång tid och börjar påverka ditt liv som den kan bli till ett problem. Känner du att du inte längre orkar göra något, du kanske drar dig undan från dina vänner och familj, slutar göra saker du tycker om, slutar bry dig om dina åtaganden och liknande så kan det röra sig om depression. Det är då mycket viktigt att du söker hjälp, till exempel via formuläret här på sidan.

Test för depression

Det finns många olika tester för att själv ta reda på om man kan tänkas vara deprimerad online. Dessa kan i bästa fall fungera som någon slags riktlinje, men tänk på att de flesta av dessa test inte är utformade av psykologer eller läkare och att inte fästa för stor vikt vid dem. Om du är orolig för att du kan vara deprimerad, hör av dig direkt till en läkare som är utbildad för att undersöka saken.

Tips för när man mår dåligt

Vad som hjälper när man själv mår dåligt varierar ofta från person till person. Men några punkter kan ändå vara viktiga att tänka på.

  • Acceptera att du inte mår på topp, och låt inte det faktum att du mår dåligt få dig att må ännu sämre. Det är okej att må dåligt och inte orka lika mycket. Sänk kraven på dig själv.
  • Prata med någon du litar på. Detta kan vara väldigt svårt, speciellt när man mår dåligt och känner sig isolerad, men det kan hjälpa att känna att man har någon i närheten. Gör det på dina villkor, har du svårt för att ta dig till någon så försök att ringa eller skicka ett meddelande i stället.
  • Gör något du tycker om. Ta en paus, se en film eller läs en bok.
  • Försök att gå ut. Det är bevisat i många studier att motion och solljus hjälper mot nedstämdhet.
  • Undvik alkohol. Alkohol ökar risken för depression och återfall.
depression

Är du deprimerad och mår dåligt?

Om du känner dig nere och vill prata med någon så har du kommit till rätt plats.Vi på Sympativa hjälper dig att ta första steget och hitta rätt person att prata med.

Det är viktigt att du trivs och känner dig bekväm med personen för att på ett effektivt sätt kunna behandla depressionen. Kontakta oss om du har frågor eller vill få förslag på professionella psykologer som kan hjälpa dig.

Börja här och hitta en terapeut

Terapi och KBT

Även för terapi finns det många olika sorter. Den vanligaste är kognitiv beteendeterapi (KBT) som, enkelt förklarat, går ut på att identifiera beteenden och orsakerna bakom dessa så att man sedan kan arbeta med att påverka och ändra skadliga beteenden, så som negativa tankemönster.

Läkemedel

Det finns en mängd olika läkemedel man kan få utskrivet om man är deprimerad, exakt vad som passar dig beror på flera olika faktorer så som om du har andra problem eller om det finns biologiska faktorer som spelar in.

Det vanligaste läkemedlet mot depression är så kallade SSRI-preparat. De verkar för att återställa balansen av serotonin i hjärnan genom att blockera de delar av cellen som återupptar serotoninet, så att det i stället stannar längre tid mellan cellerna och låter mottagarcellen ta upp det under en längre tid.

Läkemedel kan användas separat eller i kombination med terapi.

Elbehandling

Vid mycket svår depression, där andra behandlingsformer kanske inte fungerar, kan man sätta in så kallad elchocksterapi. Patienten utsätts då, under nedsövning, för elchocker till hjärnan. Detta kan påverka balansen av signalsubstanserna i hjärnan på ett mycket positivt sätt.

Anhörig till deprimerad

Att vara familjemedlem, partner eller vän till någon som är deprimerad kan själv vara mycket svårt. Eftersom personen kan börja bete sig annorlunda eller dra sig undan kan det vara svårt att genast veta hur man ska bete dig. Viktigt att tänka på är att deprimerade ofta lider av negativa tankar och det kan därför vara en bra idé att visa lite extra att du finns där för hen, utan att tränga dig på. För vissa tar det mycket lång tid att öppna upp sig om att man mår dåligt och att tjata om det kan ha oönskad effekt.

Är personen någon du umgås mycket mer eller bor kan du försöka hjälpa till extra för att underlätta vardagen för personen. Eftersom orken ofta blir lidande kan det vara ovärderligt att ha någon som kan ta hand om vardagliga saker som hushållsarbete när man inte orkar.

Du kan även själv söka hjälp för att få tips för hur du ska kunna hjälpa en deprimerad person.