Stress

Stress är en normal fysisk reaktion på situationer som kräver extra energi. På stenåldern var det fenomen som svält, rovdjur och oväder som triggade stressresponsen. I dagens Sverige handlar stressfaktorerna i stället om deadlines, sena bussar och tentor – ändå reagerar kroppen som på stenåldern, när hoten var betydligt allvarligare.

Man kan säga att stress tvingar oss att ta ut pengar från sparkontot (energireserverna) för att täcka en oväntad utgift. Så länge sparkontot är välfyllt förblir vi friska. Men om vi stressar mer än vad vi har täckning för får det negativa hälsoeffekter.

Yrsel, ont i bröstet, näsblod: fysiska symptom på stress

Att stressa då och då är en del av livet. Men oavbruten stress kan skapa eller förstärka många obehagliga symptom. Några exempel:

• bröstsmärtor
• magproblem
• näsblod
• tinnitus
• hudutslag
• hjärtklappning
• yrsel
• sömnproblem
• magproblem
• njursten
• blödningar i underlivet
• tryckkänsla över bröstet
• bukfetma
• högt blodsocker

(Dessa symptom kan även vara tecken på andra sjukdomar. Kontakta läkare om du är osäker.)

Konsekvenser av långvarig stress

Om stressen pågår under en längre tid kan man drabbas av utmattningssyndrom (”utbrändhet”, ”gå in i väggen”). Då orkar kroppen inte längre upprätthålla den höga stressnivån, och börjar i stället gå på sparlåga – det finns inte längre något att ta ut från energikontot.

Stresshantering

Hur kan man då motverka stressens negativa effekter? Det korta svaret är: Gör varken för mycket eller för lite!

Vi behöver en lagom balans mellan aktivitet och avkoppling, mellan vakenhet och sömn. Att ständigt vara i farten och aldrig vila är uppenbarligen skadligt, men att vara sysslolös och passiv kan också vara stressande. Deprimerade personer har ofta höga nivåer av stresshormoner, även om de knappt orkar ur sängen.

De flesta i vårt samhälle har dock för mycket aktivitet i sina liv. Det kan balanseras med till exempel mindfulnessövningar, yoga, tai chi eller qi gong, eller genom att ta promenader i lugna omgivningar, klappa sina husdjur eller vistas i naturen.

Det här känner nästan alla till. Ändå fortsätter många av oss att hoppa över återhämtningen och i stället ta en till kopp kaffe för att orka med övertidsarbetet. Då kan det vara läge att söka psykologhjälp, särskilt om man märker av några av symptomen i listan ovan.

Vad är stress?

Stress är något som tvingar en organism att göra en ansträngning för att anpassa sig till nya förutsättningar. En stressfri tillvaro är därför en omöjlighet. Allt som lever – människor, djur, växter – utsätts för stress bara genom att finnas till.

Så fort temperaturen förändras i vår omgivning innebär det ju en stress för kroppen, som måste anpassa sig för att inte bli nedkyld eller överhettad. Varje morgon sker ett stort stresspåslag för att vi ska komma ur sömnstadiet och orka gå upp. Och dagligen utsätts vi för bakterier och virus av olika slag, som vårt immunförsvar måste ta hand om – också det utgör en stress.

Det händer i kroppen vid stress

Stress kan som sagt utgöras av oansenliga händelser, som vi knappt märker. Men i vardagligt tal syftar ordet ”stress” på sådant som gör oss särskilt uppvarvade och alerta. Den reaktionen uppstår eftersom kroppen förbereder sig på en utmanande, kanske livshotande situation.

Det första som händer vid en stressreaktion är att adrenalinnivåerna ökar. Det gör oss starkare och snabbare, men också aggressiva och otåliga. Man får ”kort stubin”. Om vi lyckas hantera situationen på ett bra sätt går adrenalinet ner igen och vi kan åter koppla av.

Men om stressen kvarstår under en längre tid ökar i stället kortisolnivåerna. Kortisol är ett stresshormon som behövs i lagom mängder. Både för lite och för mycket är skadligt.

Förhöjt kortisol kan kännas bra till en början – man har mycket energi och behöver mindre sömn. Men på sikt får långvarig stress negativa konsekvenser, som bukfetma, blodsockerproblem och svårigheter att varva ner.

Om kortisolnivåerna förblir höga under en längre tid kan kroppen till slut reagera med att ”stänga ner” systemet, så att man blir orkeslös och apatisk. Det här fenomenet är vanligt hos dem som sjukskrivs för till exempel utmattningssyndrom (”utbrändhet”) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Inre och yttre stress

För hjärnan spelar det ingen roll om det upplevda hotet kommer inifrån eller utifrån. Den uppfattar stressiga tankar och fantasier ungefär likadant som verkliga, yttre faror. Om man har mycket stress i sitt liv är det därför viktigt att man är uppmärksam på hur man formulerar sina tankar, så att man inte jagar upp sig över saker man inte kan påverka. Metoder som mindfulness (medveten närvaro) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara till hjälp för den som vill bli bättre på stresshantering.

Positiv och negativ stress

Din attityd kan spela en viktig roll. En studie visade nämligen att personer som inte såg sin stress som ett problem levde längre än de som tolkade den som något skadligt, trots att båda grupperna hade lika mycket stress i sina liv.

Så länge stressen hålls på en rimlig nivå kan den faktiskt vara hälsosam. Träning och motion är till exempel en sorts stress: man utsätter musklerna för påfrestningar, så att de ska växa och bli starkare. ”Det som inte dödar, det härdar” är ett välkänt talesätt, som pekar på att tuffa upplevelser på sikt kan göra en starkare. På vetenskapligt språk kallas detta för hormesis.

Vi är dock genetiskt anpassade för ett lugnt liv med tillfälliga faror som snabbt försvinner, till exempel rovdjur. Så såg livet ut i människosläktets barndom, när vi var jägare och samlare.

I det moderna västerländska samhället utsätts vi för mer harmlösa stressorer (saker som stressar), men i gengäld är de där nästan hela tiden i form av mobilnotifikationer, sociala medier, nyheter, trafikbuller och prestationskrav. Det är sällan helt tyst och lugnt, varken utanför eller inuti oss. Den här ständiga stimulansen kan leda till otillräcklig sömn och återhämtning.

Stress och sjukskrivning

Stressrelaterad psykisk ohälsa (som utmattningssyndrom och utmattningsdepression) är i dag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige. Även här är lagom bäst. Det är viktigt att återhämta sig i lugn och ro, men också viktigt att inte vänja sig vid total passivitet. Därför bör man prova att börja jobba deltid efter en tids sjukskrivning och sedan sakta trappa upp arbetstiden efter förmåga.

stress

Vill du få hjälp med stresshantering?

Om du vill komma i kontakt med en professionell terapeut för att få hjälp med stresshantering så hjälper vi dig hitta rätt person.

Kontakta oss om du har frågor eller vill få förslag på terapeuter.

Börja här och hitta en terapeut som passar dig