Första steget är att hitta rätt terapeut!

Vi hjälper dig hitta rätt terapeut inom
KBT
ACT
PDT
DBT

Börja här

Vad är terapi?

Ordet ”terapi” betyder egentligen ”behandling av sjukdomstillstånd” och kan alltså syfta på allt från sjukgymnastik till medicinering. Men när vi till vardags talar om terapi menar vi ofta behandling av psykiska besvär med hjälp av samtal.

Målet med den här sidan är att ge dig en grundläggande förståelse för vad terapi går ut på, vad som skiljer olika terapiformer åt, varför terapi fungerar samt en kort sammanfattning av historian bakom dagens terapi.

Endast legitimerade psykoterapeuter får kalla sin verksamhet för ”terapi”. En legitimerad psykolog har förutom en grundläggande utbildning inom psykologi eller annat människovårdande eller socialt arbete genomgått en terapeututbildning i två steg. Detta innebär en kvalitetsgaranti för dig som patient/klient. Det finns många icke-legitimerade samtalsterapeuter som erbjuder s.k. samtalsterapi, men dessa har ofta en kortare eller mindre fullständig utbildning. Det är därför viktigt att skilja på psykoterapi och samtalsterapi.

Även om människor vanligtvis går i terapi för att de mår dåligt – t.ex. på grund av depressionbipolär sjukdom, ångest, tvångstankar eller tvångshandlingar – måste du inte ha allvarliga besvär för att träffa en psykoterapeut. Det finns fullt friska människor som går i terapi bara för att det känns bra att få prata med en psykolog som en utomstående samtalspartner. Kanske kan terapi även fungera som ett slags förebyggande åtgärd för psykisk hälsa, liksom regelbunden tandborstning förebygger karies.

Värt att veta
En legitimerad psykoterapeut har alltid tystnadsplikt och får inte berätta något om dig för utomstående personer.

De vanligaste terapiformerna

KBT är en av de två dominerande terapiformerna i Sverige i dagsläget. Den utgår ifrån att du inte alltid behöver veta orsaken till dina problem för att kunna behandla dem effektivt; det kan räcka med att du ändrar dina tankar och beteenden för att börja må och fungera bättre.

KBT går mycket förenklat ut på att kartlägga vad som är och nu orsakar dina problem och att utveckla strategier – nya, alternativa tankesätt och/eller beteenden – för att hantera dem bättre. Ett viktigt inslag i metoden är s.k. hemläxor, där du får i uppgift att prova nya beteenden i verkliga livet mellan terapitillfällena. Vanliga tillstånd som kan behandlas med KBT är t.ex. depression, tvångstankar, fobier och ADHD.

KBT är en kombination av de två metoderna kognitiv terapi och beteendeterapi, som tidigare hörde till två separata grenar av psykologin.

Läs mer om KBT
Familjeterapi är ett samlingsnamn för de olika terapiformer som kan användas för att behandla två eller flera familjemedlemmar eller släktingar samtidigt. Även parterapi kan räknas in här. Det är vanligt att man använder någon form av systemterapeutisk teknik.

Systemterapi utgår bl.a. ifrån tanken att en familj utgör ett system, där alla delar påverkar varandra. Om föräldrarna har problem i sin relation utan att erkänna det kan t.ex. ett av deras barn utveckla psykiska problem, trots att barnet ”egentligen” är friskt. I det fallet är det alltså ineffektivt att bara behandla barnet; hela familjen måste behandlas.

Familjeterapi kallas ibland för familjerådgivning; det betyder oftast samma sak.

Läs mer om familjerådgivning
Gruppterapi är liksom familjeterapi ett samlingsnamn för terapiformer som sker i grupp. I gruppterapi är dock patienterna inte släkt med varandra. De kan i stället förenas av andra problem som de vill bearbeta tillsammans, t.ex. missbruk, medberoende eller traumatiska upplevelser.

En fördel med gruppterapi är att de andra deltagarna kan utgöra ett extra stöd och göra det lättare att genomföra terapin, samt att det kan vara skönt att känna att man inte är ensam om sina problem.

Hypnosterapi går oftast ut på att terapeuten hjälper dig att komma in i ett drömlikt tillstånd av djup avslappning som kallas trans, där du är vaken men samtidigt har förmågan att utforska ditt psyke på ett djupare och friare sätt än till vardags.

Förespråkare för metoden menar att många terapeutiska mål lättare kan uppnås när patienten befinner sig i detta tillstånd. Eftersom det inte finns någon särskild hypnoslegitimation i Sverige är det viktigt att kontrollera att behandlaren har någon annan form av lämplig legitimation, t.ex. psykoterapeut.

Läs mer om Hypnosterapi
PDT är den andra stora terapiformen i dagens Sverige. Här lägger man ett större fokus på patientens tidigare livserfarenheter och på dennes känsloliv och nära relationer. Syftet är att du ska utveckla en djupare självkännedom och utforska orsakerna till dina problem.

Genom att bättre förstå varför dina besvär har uppstått – och möta känslor som du kanske har stängt av – kan det bli lättare att handskas med dem här och nu. I PDT förekommer i regel ingen direkt rådgivning från terapeutens sida, utan du uppmuntras och vägleds att själv söka svaren på dina frågor.

Notera att vissa terapeuter arbetar med tekniker från både KBT och PDT i en och samma behandling. Det är inget du som patient behöver bry dig om. Terapeuten bedömer själv vilken metod som passar bäst för dig i olika lägen.

Läs mer om PDT
Psykoanalys är föregångaren till PDT och bygger alltså på samma grundprinciper. I psykoanalys pågår dock behandlingen under en längre period, ofta i flera år, och i en intensivare takt, med flera träffar i veckan. Målet är att nå en djup förståelse för din egen personlighet och att utforska hur tidigare relationer och erfarenheter påverkar dig i nuet.

Teoretiskt sett ger psykoanalys möjlighet att gå djupare in i det psykoterapeutiska arbetet än en vanlig PDT-behandling. De som förespråkar metoden anser därför att den kan lämpa sig för mer djupgående och långvariga problem.

Läs mer om Psykoanalys
DBT är en metod särskilt utvecklad för att behandla borderline personlighetsstörning (eller ”emotionellt instabil personlighetsstörning”), även om andra patientgrupper också kan dra fördel av behandlingen.

Den går bl.a. ut på att lära patienten att leva med motsättningar och att nyansera det svartvita ”antingen/eller”-tänkande som ofta förekommer hos borderlinepersonligheter. Behandlingen bedrivs av ett team, inte av en enskild terapeut. Mindfulness- och meditationsinslag förekommer också.

Läs mer om DBT

Vilken terapi passar dig?

Till att börja med är det en ekonomisk fråga: Hur mycket har du råd att lägga på din terapi? Om du har gott om pengar och snabbt vill komma igång kan du läsa på om olika terapiformer, t.ex. i ovanstående genomgång, och sedan kontakta privata mottagning och terapeuter som erbjuder de behandlingar som du tycker verkar mest intressanta. Du kan också vända dig till en mottagning som erbjuder flera olika terapiformer under samma tak – de hjälper dig gärna att välja rätt sorts behandling.

Om du föredrar en behandling som omfattas av högkostnadsskyddet ska du vända dig till din vårdcentral eller göra en egenanmälan på din lokala mottagning. Om du bedöms vara i behov av terapi kommer du sedan att matchas med en terapiform och en terapeut som passar dig. Du behöver alltså inte göra något aktivt val, även om dina önskemål naturligtvis vägs in i beslutet.

Oavsett om du väljer privat eller offentligt finansierad terapi kan du alltid avbryta behandlingen när du vill. Normalt sett träffar du din terapeut ungefär tre gånger så att ni får lära känna varandra innan ni bestämmer om ni ska satsa på en ”riktig” behandling. Om det inte känns bra efter dessa inledande träffar kan det vara klokt att överväga en annan terapeut. Det är viktigt att personkemin stämmer mellan er – minst lika viktigt som att terapiformen är rätt. Mer om det nedan.

terapi

Första gången du ska gå i terapi?

Om du aldrig har gått i terapi tidigare så kan det vara svårt att veta vilken terapiform som passar just dig.

Vi på Sympativa ger dig möjligheten att läsa på om de olika metoderna här på sidan. Om du känner dig osäker på vilken metod du ska välja så kan du kontakta oss så kommer vi hjälpa dig hitta både terapeut och en terapiform utefter dina behov och önskningar.

Börja här och hitta en terapeut som passar dig

Fler terapiformer

IPT utvecklades i första hand för att behandla affektiva sjukdomar (problem med att reglera humöret, t.ex. vid depression), men har visat sig vara effektiv även för andra tillstånd, som ätstörningar och missbruk. Metoden fokuserar på interpersonella relationer, dvs. de relationer vi har med andra människor. En grundtanke är att vi både kan börja må bättre genom att förbättra våra relationer, och att vi kan förbättra våra relationer genom att börja må bättre. IPT ges oftast som korttidsterapi (ca sex till 20 tillfällen).
När du går i terapi träffar du normalt sett din terapeut ansikte mot ansikte på en mottagning. Studier har dock visat att kortare behandlingar via nätet (genom automatiserade formulär, samt ibland mejlkontakt med psykolog) kan vara lika effektivt som fysiska träffar vid vissa typer av besvär. En del landsting och privata mottagningar erbjuder onlineterapi som ett alternativ. Du kan också leta efter annonser där forskningsstudier av nätterapi söker deltagare.
Utvecklades av en av den humanistiska traditionens förgrundsfigurer, Carl Rogers, och betonar bl.a. vikten av en varm, empatisk, accepterande terapeut som i princip inte styr behandlingen i någon särskild riktning utan litar på att patienten själv har kapaciteten att navigera genom läkeprocessen. En viktig skillnad mot t.ex. den psykodynamiska traditionen är att terapeuten i klientcentrerad terapi kan uppfattas som mer ”mänsklig” och mindre distanserad.
Är inte en separat behandlingsform utan ett samlingsnamn för flera olika terapier (t.ex. existentiell terapi, klientcentrerad terapi och gestaltterapi) som vuxit fram ur den humanistiska psykologiska traditionen, vilken utgår ifrån en positiv grundsyn på varje individs kapacitet att växa och utvecklas: att ”bli sig själv”. Den humanistiska traditionen anses av många vara en föregångare till det som i dag kallas positiv psykologi.
Är en modern form av kognitiv terapi, där ”extended thinking” anses vara roten till många psykiska besvär: man tänker en tanke om en känsla, och sedan får man en ny tanke om den första tanken, och så vidare. Denna spiral kan leda till orealistiska och obehagliga tankemönster, som kan skapa problem som inte ens fanns där från början. I MCT får du bl.a. hjälp med att bli medveten om dina tankar och att träna dig i att inte ta dem på så stort allvar.
MBT är en kombination av olika terapeutiska tekniker speciellt utformad för att behandla borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning (tidigare kallat ”psykopati”).

Mentalisering kan beskrivas som förmågan att ha medkänsla både med sig själv och med andra, och att kunna sätta sig in i och reflektera över både ens eget och andras känsloliv. Målet med MBT är att stärka denna förmåga, som ofta brister vid de nämnda diagnoserna, läs mer om MBT här.

”Affektfokuserad terapi” är ett samlingsnamn för ett antal olika behandlingsformer vars gemensamma drag är att de fokuserar på patientens känsloliv. Flera av dessa metoder, t.ex. ISTDP, bygger på intensiva, relativt korta behandlingar som kan vara utmanande för patienten men också ge snabbare och effektivare resultat än traditionella terapier.
Fokuserar på de stora livsfrågorna. Utgångspunkten är att psykiska besvär ofta beror på konflikter med allmänmänskliga fenomen som frihet och ansvar, döden, ensamhet, isolation, och känslor av meningslöshet. Du uppmuntras att ta personligt ansvar för ditt eget liv och att försöka försonas med människans grundläggande livsvillkor, samt att utforska vad som är genuint meningsfullt för dig. Du kan läsa mer om Existentiell psykoterapi på Wikipedia.
ACT är en vidareutveckling av KBT med inslag av mindfulness. Som namnet antyder handlar terapin bl.a. om att lära sig att acceptera ens egna upplevelser, även obehagliga sådana, samt att klargöra sina personliga värderingar – hur man vill leva sitt liv – och sedan göra ett åtagande (”commit to”) att agera med dessa värderingar som ledstjärna.
Är ingen särskild terapiform, utan en beteckning för den behandling som patienter med obotliga sjukdomar får i livets slutskede. Här kan terapi ingå som en del av vårdpaketet, både för den sjuke och för anhöriga.

Fungerar terapi? I så fall, varför?

Ett antal metaanalyser (genomgångar av ett större antal vetenskapliga studier) visar att terapi generellt sett har god effekt vid de flesta psykiska diagnoser, enligt APA (American Psychological Association). Intressant nog verkar det som att valet av terapiform inte spelar så stor roll, så länge du väljer en seriös och välbeprövad variant. De faktorer som påverkar resultatet handlar snarare om patientens och terapeutens personliga karakteristika, t.ex. patientens individuella sjukdomsbild, personlighet och sociala situation samt terapeutens behandlingsstil och skicklighet.

Vissa studier har identifierat s.k. superterapeuter, som lyckas bättre än sina kolleger med nästan alla patienter, oavsett behandlingsform – ytterligare en indikation på att personliga egenskaper spelar en viktig roll i det terapeutiska arbetet.

Exakt vad det är som gör att terapi ofta fungerar bra är extremt svårt att sätta fingret på. Ett skäl är att det inte går att studera terapi på samma exakta sätt som man studerar olika läkemedels effektivitet. S.k. dubbelblinda studier nämns på psychologytoday.com och de förklarar att de är omöjliga att genomföra i psykoterapeutiska sammanhang.

Dessutom är det svårt att avgöra vad som ska anses vara en lyckad behandling. Det varierar givetvis enormt från fall till fall.

Notera att studierna som nämns ovan handlar om generella behandlingsresultat. Terapi fungerar inte för alla människor i alla lägen. Men det är den i dagsläget effektivaste kända behandlingen för många psykiska besvär.

Kort om terapins historia

Den som vill kan hitta psykoterapeutiska tekniker långt tillbaka i människans historia, t.ex. hos de gamla grekerna eller i den tidiga buddhismen, men de första tecknen på något som liknar dagens behandlingar visade sig under 1800-talet, då vissa europeiska psykiatriker började intressera sig mer för patienternas själsliv än att med stundtals brutala metoder hålla symptomen i schack. I slutet av århundradet började den välkände Sigmund Freud att behandla patienter i Wien, och vid sekelskiftet fick han sitt internationella genombrott med boken Drömtydning. Därmed blev Freuds psykoanalytiska metod – den som ligger till grund för dagens psykodynamiska terapi – alltmer välkänd.

På 1950-talet gav den klientcentrerade psykologen Carl Rogers ut sin viktigaste bok i ämnet. Under decenniet växte sedan den humanistiska psykologin och tillhörande terapiformer fram på bred front. Samtidigt växte sig den moderna beteendepsykologin allt större.Under 1960-talet lanserade Aaron Beck den kognitiva psykologin och terapin. Den kom senare att kombineras med beteendepsykologin till det som i dag kallas KBT.

Vissa anser att det som utmärker dagens psykoterapeutiska klimat är att de olika terapiformerna blandas allt mer. Kanske går vi mot mer individualiserade behandlingar, där terapins etikett blir mindre viktig än den unika alliansen mellan patient och terapeut.

Vad gäller framtiden är det troligt att den framväxande neurovetenskapen (studier av hjärnan och nervsystemet) kommer att spela en allt viktigare roll. Redan i dag använder många terapeuter vår kunskap om hjärnan för att hjälpa sina patienter att förstå hur deras psyke fungerar.

  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2816926/ och Wikipedia)
  • https://iptinstitute.com/about-ipt/
  • http://www.stateofmind.it/2012/05/adrian-wells-metacognitive-therapy/
  • https://en.wikipedia.org/wiki/Existential_therapy
  • APA (American Psychological Association) http://www.apa.org/
  • https://www.psychologytoday.com/blog/matterpersonality/201212/why-psychotherapy-efficacy-studies-are-nearlyimpossible
  • Bateman m.fl.: Introduction to Psychotherapy: An Outline of Psychodynamic Principles and Practice, 4th edition, Routledge, 2010
  • https://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_psychotherapy
  • https://psychcentral.com/lib/history-of-psychotherapy
    http://psykologiguiden.se/