Terapi

Ordet ”terapi” betyder egentligen ”behandling av sjukdomstillstånd” och kan alltså syfta på allt från sjukgymnastik till medicinering. Men när vi till vardags talar om terapi menar vi ofta behandling av psykiska besvär med hjälp av samtal.

Målet med den här sidan är att ge dig en grundläggande förståelse för vad terapi går ut på, vad som skiljer olika terapiformer åt, varför terapi fungerar samt en kort sammanfattning av historian bakom dagens terapi.

Endast legitimerade psykoterapeuter får kalla sin verksamhet för ”terapi”. En legitimerad psykolog har förutom en grundläggande utbildning inom psykologi eller annat människovårdande eller socialt arbete genomgått en terapeututbildning i två steg. Detta innebär en kvalitetsgaranti för dig som patient/klient. Det finns många icke-legitimerade samtalsterapeuter som erbjuder s.k. samtalsterapi, men dessa har ofta en kortare eller mindre fullständig utbildning. Det är därför viktigt att skilja på psykoterapi och samtalsterapi.

Även om människor vanligtvis går i terapi för att de mår dåligt – t.ex. på grund av depressionbipolär sjukdom, ångest, tvångstankar eller tvångshandlingar – måste du inte ha allvarliga besvär för att träffa en psykoterapeut. Det finns fullt friska människor som går i terapi bara för att det känns bra att få prata med en psykolog som en utomstående samtalspartner. Kanske kan terapi även fungera som ett slags förebyggande åtgärd för psykisk hälsa, liksom regelbunden tandborstning förebygger karies.

Värt att veta
En legitimerad psykoterapeut har alltid tystnadsplikt och får inte berätta något om dig för utomstående personer.

De vanligaste terapiformerna

Vilken terapi passar dig?

Till att börja med är det en ekonomisk fråga: Hur mycket har du råd att lägga på din terapi? Om du har gott om pengar och snabbt vill komma igång kan du läsa på om olika terapiformer, t.ex. i ovanstående genomgång, och sedan kontakta privata mottagning och terapeuter som erbjuder de behandlingar som du tycker verkar mest intressanta. Du kan också vända dig till en mottagning som erbjuder flera olika terapiformer under samma tak – de hjälper dig gärna att välja rätt sorts behandling.

Om du föredrar en behandling som omfattas av högkostnadsskyddet ska du vända dig till din vårdcentral eller göra en egenanmälan på din lokala mottagning. Om du bedöms vara i behov av terapi kommer du sedan att matchas med en terapiform och en terapeut som passar dig. Du behöver alltså inte göra något aktivt val, även om dina önskemål naturligtvis vägs in i beslutet.

Oavsett om du väljer privat eller offentligt finansierad terapi kan du alltid avbryta behandlingen när du vill. Normalt sett träffar du din terapeut ungefär tre gånger så att ni får lära känna varandra innan ni bestämmer om ni ska satsa på en ”riktig” behandling. Om det inte känns bra efter dessa inledande träffar kan det vara klokt att överväga en annan terapeut. Det är viktigt att personkemin stämmer mellan er – minst lika viktigt som att terapiformen är rätt. Mer om det nedan.

terapi

Första gången du ska gå i terapi?

Om du aldrig har gått i terapi tidigare så kan det vara svårt att veta vilken terapiform som passar just dig.

Vi på Sympativa ger dig möjligheten att läsa på om de olika metoderna här på sidan. Om du känner dig osäker på vilken metod du ska välja så kan du kontakta oss så kommer vi hjälpa dig hitta både terapeut och en terapiform utefter dina behov och önskningar.

Börja här och hitta en terapeut som passar dig

Fler terapiformer

Fungerar terapi? I så fall, varför?

Ett antal metaanalyser (genomgångar av ett större antal vetenskapliga studier) visar att terapi generellt sett har god effekt vid de flesta psykiska diagnoser, enligt APA (American Psychological Association). Intressant nog verkar det som att valet av terapiform inte spelar så stor roll, så länge du väljer en seriös och välbeprövad variant. De faktorer som påverkar resultatet handlar snarare om patientens och terapeutens personliga karakteristika, t.ex. patientens individuella sjukdomsbild, personlighet och sociala situation samt terapeutens behandlingsstil och skicklighet. Vissa studier har identifierat s.k. superterapeuter, som lyckas bättre än sina kolleger med nästan alla patienter, oavsett behandlingsform – ytterligare en indikation på att personliga egenskaper spelar en viktig roll i det terapeutiska arbetet. Exakt vad det är som gör att terapi ofta fungerar bra är extremt svårt att sätta fingret på.

Ett skäl är att det inte går att studera terapi på samma exakta sätt som man studerar olika läkemedels effektivitet. S.k. dubbelblinda studier nämns på psychologytoday.com och de förklarar att de är omöjliga att genomföra i psykoterapeutiska sammanhang. Dessutom är det svårt att avgöra vad som ska anses vara en lyckad behandling. Det varierar givetvis enormt från fall till fall. Notera att studierna som nämns ovan handlar om generella behandlingsresultat. Terapi fungerar inte för alla människor i alla lägen. Men det är den i dagsläget effektivaste kända behandlingen för många psykiska besvär.

Kort om terapins historia

Den som vill kan hitta psykoterapeutiska tekniker långt tillbaka i människans historia, t.ex. hos de gamla grekerna eller i den tidiga buddhismen, men de första tecknen på något som liknar dagens behandlingar visade sig under 1800-talet, då vissa europeiska psykiatriker började intressera sig mer för patienternas själsliv än att med stundtals brutala metoder hålla symptomen i schack. I slutet av århundradet började den välkände Sigmund Freud att behandla patienter i Wien, och vid sekelskiftet fick han sitt internationella genombrott med boken Drömtydning. Därmed blev Freuds psykoanalytiska metod – den som ligger till grund för dagens psykodynamiska terapi – alltmer välkänd.

På 1950-talet gav den klientcentrerade psykologen Carl Rogers ut sin viktigaste bok i ämnet. Under decenniet växte sedan den humanistiska psykologin och tillhörande terapiformer fram på bred front. Samtidigt växte sig den moderna beteendepsykologin allt större.Under 1960-talet lanserade Aaron Beck den kognitiva psykologin och terapin. Den kom senare att kombineras med beteendepsykologin till det som i dag kallas KBT.

Vissa anser att det som utmärker dagens psykoterapeutiska klimat är att de olika terapiformerna blandas allt mer. Kanske går vi mot mer individualiserade behandlingar, där terapins etikett blir mindre viktig än den unika alliansen mellan patient och terapeut.

Vad gäller framtiden är det troligt att den framväxande neurovetenskapen (studier av hjärnan och nervsystemet) kommer att spela en allt viktigare roll. Redan i dag använder många terapeuter vår kunskap om hjärnan för att hjälpa sina patienter att förstå hur deras psyke fungerar.