Självkänsla

Att ha bra självkänsla betyder enligt psykoterapeuten Nathaniel Branden, som skrivit flera böcker i ämnet, att du litar på ditt eget omdöme och känner att du är värd att vara lycklig.

Många blandar ihop självkänsla med självförtroende. Men självförtroende handlar om hur duktig du tycker att du är på att göra vissa saker, till exempel jobba, ta hand om barnen eller spela tennis.

Självkänsla handlar om vem du är. På engelska heter det ”self-esteem”, det vill säga ”självaktning” – egentligen ett mer exakt uttryck.

Dålig/låg självkänsla

Om du tycker att du inte är värd kärlek och respekt har du troligtvis dålig självkänsla. Då anser du att du har ett lågt värde som människa. Det här är en smärtsam upplevelse, som kan leda till allvarligare psykiska problem på sikt, till exempel depression.

Självkänslan grundläggs till stor del i barndomen och har ett samband med hur trygg du kände dig med dina föräldrar, samt hur god självkänsla de själva hade. Även andra relationer påverkar förstås. Om andra har visat dig värme och uppskattning under din uppväxt är chansen stor att du har en bra självkänsla, och tvärtom.

Bättre självkänsla

Det finns mycket att vinna för den som jobbar med att förbättra sin självkänsla. Många vetenskapliga studier visar på samband mellan god självkänsla och fysisk och psykisk hälsa. Personer med bra självkänsla är generellt sett friskare än de med dålig självkänsla, både kroppsligt och mentalt.

Självkänslan tycks dessutom spela roll för hur pass intresserade unga människor är av att ta hand om sin hälsa: ju bättre självkänsla, desto mer angelägen är man om att leva sunt.

Det finns ett samband mellan självkänsla och vissa studieresultat, framför allt i matematik.

Även kroppsvikten tycks hänga ihop med självkänslan. Enkelt uttryckt: ju fler kilon, desto sämre självkänsla. Den här kopplingen blir ännu starkare om man i stället tittar på uppfattad kroppsvikt (hur tjock eller smal man själv tycker att man är).

(Det finns givetvis många individuella undantag till exemplen ovan. De visar statistiska samband på gruppnivå.)

Förbättra din självkänsla

Även om du har erfarenheter som gett dig en dålig självkänsla går det att utveckla en frisk och stark självkänsla senare i livet. Det är nämligen inte bara våra handlingar som påverkas av självkänslan – det fungerar åt andra hållet också: genom att behandla dig själv som en värdefull person kan du förbättra din självkänsla. Det går inte över en natt, men den som har tålamod kan på längre sikt lära sig att tycka bättre om sig själv. Det ansåg Nathaniel Branden, en kanadensisk–amerikansk psykoterapeut som skrivit många böcker i ämnet.

Han ger rekommendationen att agera som om du vore älskvärd, även om det inte känns så. Sakta men säkert omprogrammerar du på så sätt dig själv till bättre och bättre självkänsla, eller självaktning. Det kan till exempel handla om att välja partners som visar dig uppskattning, att ta väl hand om din kropp och ditt hem eller att säga nej till arbete som du inte har ork till.

Liksom vid andra förändringsprocesser kan man ha stor nytta av att jobba med en legitimerad terapeut under resans gång. Klicka här om du vill komma i kontakt med en psykolog som passar dina behov.

Självrespekt

Ett annat begrepp som är lätt att förväxla med självkänsla är självrespekt. En googling ger massor av fantasifulla tolkningar, men experten Nathaniel Branden ger följande enkla definition: att känna att vi är värda resultaten av våra ansträngningar. Att ha självrespekt innebär alltså att du kan säga ”Jag förtjänar det här!” till dig själv när du uppnått något man strävat efter.

Självkännedom

Ordet ”självkännedom” liknar  ”självkänsla”, men begreppet syftar på hur medveten du är om din egen psykologi. Ökad självkännedom är ett av målen i psykoterapi, framför allt i psykodynamisk terapi. Bra självkännedom kan till exempel handla om att du har god insikt om din personlighet och kan se varför du agerar som du gör i vissa situationer.

Ökad självkännedom är bra för den generella psykiska hälsan och kan bidra till bättre självkänsla, men det kräver också att man börjar bete sig annorlunda. Det räcker oftast inte med att bara förstå saker om sig själv för att förändring ska uppstå.

Prestationsbaserad självkänsla

Om du har en prestationsbaserad självkänsla upplever du att du måste åstadkomma en massa saker för att känna att du är OK. Du tycker inte att du duger som du är, utan får ditt värde av att klara av vissa uppgifter på ett bra sätt. Ofta rör det sig om arbetsprestationer. Om du drabbats av utmattningssyndrom har du sannolikt en prestationsbaserad självkänsla och ”arbetar tills du stupar”, bokstavligt talat – ännu ett exempel på att svag självkänsla kan få allvarliga konsekvenser.

Övningar för bättre självkänsla

Det finns många självutnämnda ”experter” på självkänsla och ännu fler tekniker för att förbättra densamma. Men självkänsla är ett välbeforskat område inom den akademiska och kliniska psykologin, och du kan därför känna dig trygg med att många legitimerade terapeuter har redskapen du behöver.

Om du hellre vill börja med att prova självhjälpsmetoder är The Six Pillars of Self-Esteem av Nathaniel Branden en bra start. Den presenterar sex grundprinciper, eller ”praktiker”, för hur du kan stärka din självkänsla. Den första ”pelaren” handlar till exempel om att leva medvetet och att ständigt vara öppen för att utvecklas.

Sök gärna efter andra böcker i ämnet, om Branden inte tilltalar dig. En bra kvalitetsgaranti är att se till så att författaren har en akademisk titel eller är vetenskapsjournalist.

Så stärker du ditt barns självkänsla

Som förälder är förmodligen det bästa man kan göra att själv vårda eller skaffa sig en sund självkänsla, och visa att man ger sig själv tillåtelse att vara lycklig. ”Barn gör som du gör, inte som du säger”, heter det som bekant. Om du värdesätter dig själv ökar chansen att ditt barn får en god självkänsla.

Psykologiprofessorn och föräldracoachen Laura Markham ger fler tips på sin blogg. Här är ett exempel:

  • Hjälp ditt barn att få syn på det som hen gör rätt. Uppmuntra särskilt beteenden som har varit problematiska men som nu går i rätt riktning. Om barnet brukar glömma att borsta tänderna men på sistone blivit allt bättre på det kan du till exempel säga: ”Vad duktig du är som kommer ihåg att borsta tänderna!”

Om ditt barn har allvarliga problem med sin självkänsla kan det vara bra att ta hjälp av en legitimerad psykoterapeut som specialiserat sig på barn och ungdomar. Kontakta i så fall din lokala BUP-mottagning.

självkänsla

Vill du få hjälp med din självkänsla?

Om du vill komma i kontakt med en professionell terapeut att prata med så hjälper vi dig hitta rätt person.

Vi på Sympativa vet att det är viktigt att du får prata med någon som du känner dig säker och bekväm med. Kontakta oss om du har frågor eller vill få förslag på terapeuter.

Börja här och hitta en terapeut som passar dig
Om skribenten

Oskar Ståhl

Har studerat på Psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Jobbar i dag bl.a. som skribent, översättare och förlagsredaktör, men har kvar passionen för psykologi. Är särskilt fascinerad av kopplingen mellan kropp och psyke.

  • Branden, Nathaniel: How To Raise Your Self-Esteem
  • Branden, Nathaniel: The Six Pillars of Self-Esteem
  • lup.lub.lu.se/student-papers/record/4610397/file/4610401.pdf
  • http://psycnet.apa.org/record/1995-40126-001
  • https://www.researchgate.net/publication/228064767_Does_Low_Self-Esteem_Predict_Depression_and_Anxiety_A_Meta-Analysis_of_Longitudinal_Studies
  • https://www.psychologytoday.com/blog/peaceful-parents-happy-kids/201306/4-easy-ways-build-self-esteem-when-talking-your-child