Vad är schizofreni?

Schizofreni kan se ut på många olika sätt, och symptomen kan variera kraftigt mellan olika personer.

Man kan till exempel tro att man är förföljd (paranoid schizofreni), tolka vardagshändelser som magiska tecken eller tro att man är någon annan än den man är.

Hallucinationer – att till exempel se eller höra saker som inte finns på riktigt – hör också till symptomen.

Det är även vanligt att personer med schizofreni blir mindre intresserade av sociala kontakter och börjar undvika andra människor, och att de pratar osammanhängande.

Bisarra beteenden, som att sluta tvätta sig, klä sig varmt mitt i sommaren eller anta ovanliga kroppsställningar förekommer.

Positiva och negativa schizofrena symptom

Man brukar dela in symptomen i två olika typer: positiva och negativa:

Positiva symptom betyder inte att det handlar om något bra, utan om att patienten aktivt gör eller upplever något ovanligt, till exempel hallucinerar eller pratar konstigt. (Ted Gärdestad är ett känt exempel på någon som verkar ha lidit av positiva symptom: han hörde röster som inte fanns.)

Negativa symptom (som dominerar vid hebefren schizofreni) betyder att patienten slutar att göra något som ingår i normalt mänskligt beteende, som att söka social kontakt, tvätta sig och tala begripligt.

Finns det test som visar om man har schizofreni?

Schizofreni är en komplex diagnos som kräver en lång psykiatrisk utredning för att ställas. Det finns tester på nätet som är utformade för att fånga upp tidiga tecken på schizofreni, men det är bäst att i första hand kontakta en vårdgivare om man är orolig.

Skillnader mellan psykos och schizofreni

En psykos innebär att man uppfattar verkligheten på ett felaktigt sätt, genom vanföreställningar (som att tro att man är förföljd) eller hallucinationer (att med sina sinnen – syn, hörsel, känsel och så vidare – uppleva saker som inte finns på riktigt).

De här symptomen är även vanliga vid schizofreni. Men schizofreni är ett komplext sjukdomstillstånd som håller i sig över en längre tid och som omfattar många olika symptom, medan vem som helst kan drabbas av en tillfällig psykos som sedan går över.

I diagnosen schizofreni ingår dessutom mer än bara psykotiska symptom, till exempel socialt tillbakadragande och svårbegripligt tal.

Psykoser är alltså en del av sjukdomen schizofreni – men alla som får psykoser lider inte av schizofreni.

Behandling av schizofreni

Europeiska långtidsstudier visar att 50–75 procent av dem som utvecklar schizofreni tillfrisknar helt eller delvis längre fram i livet. Det finns alltså hopp för den som drabbats, men då krävs bra vårdinsatser.

Antipsykotiska läkemedel som klozapin används ofta. De brukar dämpa de positiva symptomen – vilket kan rädda liv – men har många biverkningar, som viktökning och minskad förmåga att känna glädje och lust.

Många blir även hjälpta av psykoterapi. Det är vanligt att man kombinerar medicinering med samtalsterapi, vilket anses ge en bättre effekt än att bara använda den ena behandlingsmetoden.

Orsaker till schizofreni

Ingen vet exakt vad schizofreni beror på. Som med så många andra psykiska sjukdomar tror forskarna att både arv och miljö spelar en roll. Man talar om ”genetisk sårbarhet”. Det betyder att vissa personer föds med en större risk att drabbas av schizofreni, men om de verkligen insjuknar eller inte avgörs av vad som händer i deras liv.

Troligtvis är schizofreni ett tillstånd som kan ha många olika orsaker.

Vissa kanske blir sjuka främst på grund av sitt genetiska arv, medan traumatiska livshändelser och/eller drogmissbruk är mer avgörande i andra fall.

Man kan dessutom utveckla schizofreni av rent fysiologiska skäl. Brist på vissa B-vitaminer, till exempel B3 (niacin) och B12 (kobalamin), kan nämligen leda till psykoser och onormalt beteende. Låga nivåer av aminosyran glycin tycks ha kopplingar till negativa schizofrena symptom (som passivitet och apati).

Kan barn drabbas av schizofreni?

Ja, men sjukdomen är mycket ovanligare hos barn (1 av 40 000 drabbas) än hos vuxna (1 av ca 100–200 – siffrorna varierar mellan olika källor). Behandlingen ser ungefär likadan ut oavsett ålder.